VÅR
egentligen är jag jättesjuk! nej , men jag borde plugga. varför sitter jag här då. en ytterst vanlig tanke.
" Vår det är ett tillstånd!" / Hedwig Johansson
Våren är faktiskt här nu, och bohemen vaknar till liv på riktigt. Håkans glada toner blir relevanta igen.
Det luktar vår. Den 26 februari var det första gången det luktade vår.
Jag märkte det när jag var påväg hem från skolan. Jag hade just gått av bussen. Funderat på hur länga det ska ta tills jag ler mot den där tjejen som alltid stirrar så på mig. NÄr jag gick upp för backen längs stenmuren kände jag den v'älbekanta doften. Doften av vår!
det var samma dag de hade huggt ner min barndom och min sagoskog. Allt är förgånget men att bara göra så på en dag , hugga ner allt vad jag hade lekt i som liten var hjärtskärnade. Jag grät som ett barn när jag insåg hur träden låg där på kalhygget, Som lik ligger på ett stridsfällt,.
Det gjorde ont. Jag menar vad hade de gjort för fel. Jag vet att jag flummar ut och blir lite väl trädkramare, Men just då kändes det så och när jag såg hur tjocka stubbarna var förstod jag hur länge dessa träd hade haft sitt hem här i min skog.
JA i min skog som inte existerade längre eftersom den var nedhuggen.
tänk den första vårdagen var den sista dagen för min barndom.
jag Bestämde mig för nu ska jag bli vuxen. lämna mig själv där bland liken och växa upp och jag gjorde så. Men det dröjde inte länge innan jag fick gå tillbaka och hämta den delen av hjärtat igen. JAg klarar mig inte utan det barnsliga . Jag klarar mig inte utan att ha skogen att gömma mig i.
MEN vad spelar det för roll egentligen .
jag överreagerar som vanligt.
" Vår det är ett tillstånd!" / Hedwig Johansson
Våren är faktiskt här nu, och bohemen vaknar till liv på riktigt. Håkans glada toner blir relevanta igen.
Det luktar vår. Den 26 februari var det första gången det luktade vår.
Jag märkte det när jag var påväg hem från skolan. Jag hade just gått av bussen. Funderat på hur länga det ska ta tills jag ler mot den där tjejen som alltid stirrar så på mig. NÄr jag gick upp för backen längs stenmuren kände jag den v'älbekanta doften. Doften av vår!
det var samma dag de hade huggt ner min barndom och min sagoskog. Allt är förgånget men att bara göra så på en dag , hugga ner allt vad jag hade lekt i som liten var hjärtskärnade. Jag grät som ett barn när jag insåg hur träden låg där på kalhygget, Som lik ligger på ett stridsfällt,.
Det gjorde ont. Jag menar vad hade de gjort för fel. Jag vet att jag flummar ut och blir lite väl trädkramare, Men just då kändes det så och när jag såg hur tjocka stubbarna var förstod jag hur länge dessa träd hade haft sitt hem här i min skog.
JA i min skog som inte existerade längre eftersom den var nedhuggen.
tänk den första vårdagen var den sista dagen för min barndom.
jag Bestämde mig för nu ska jag bli vuxen. lämna mig själv där bland liken och växa upp och jag gjorde så. Men det dröjde inte länge innan jag fick gå tillbaka och hämta den delen av hjärtat igen. JAg klarar mig inte utan det barnsliga . Jag klarar mig inte utan att ha skogen att gömma mig i.
MEN vad spelar det för roll egentligen .
jag överreagerar som vanligt.
Kommentarer
Trackback