Vision

Hon reste mig upp när jag inte kunde stå själv, hon tog min hand och talade om vad jag gjorde för fel. Hon delade det smärtsamma och desperata med mig,  hon talade om det glada. Hon gav mig hopp om framtiden och om att jag också skulle få min krona en dag . Hon sa att stjärnorna var de där små hålen på det stora lakanet som täcker himmlavalvet, hon mena på det att igenom de där små hålen lyser himelens härlighet ut. Hon sjöng med mig och skrattade  med mig. Inför henne kunde jag gråta och bedrövat säga allt det där jobbiga.
HON: blev  min kära vän och jag älskar henne.